Många utmaningar på framtidsmöte

Björn Gardarsson, Rinkeby Folkets Hus, deltog i diskussionerna vid kulturförvaltningens möte om framtidsfrågor.
Foto: Gunnar Bränström

[2007-06-08] Ett flertal utmaningar lyftes fram när ett femtiotal representanter för samlinglokaler och studieförbund träffade företrädare för Stockholms stads kulturförvaltning vid månadsskiftet.

–Anslaget till studieförbunden har halverats de senaste 15 åren. Det är så oerhört viktigt att kunna visa på vad man gör, inte minst gentemot kommuner och landsting. Jag ser det här som en början till att vi ska kunna jobba tillsammans på ett helt annat sätt, konstaterade Britt Lindmark, Stockholms läns bildningsförbund, som var en av deltagarna vid träffen.

Hitta gränssnittet
Efter att ha gjort behovsinventeringar och besök hos ett antal samlingslokaler och studieförbund, har kulturförvaltningen genomfört träffar, där denna är den tredje i ordningen. Vid de två tidigare har samlingslokaler och studieförbund träffats var och en för sig, men vid det här tillfället sammafördes de för att belysa framtida gemensamma möjligheter.

–Det gäller att hitta det som på modern svenska heter gränssnitt mellan studieförbund och samlingslokaler, berättar Bo Andér, Avdelningen för kultur- och integrationsstöd vid Stockholms stads kulturförvaltning, som ansvarat för översynen av samlinglokalerna.

Enligt Andér har man hittills kunnat se följande behov i det preliminära resultat av det arbetet:

1. Behov av kompetensutveckling i verksamheten (arrangörskap, marknadsföring m m)
2. Behov av förbättrad information - möjligen också gemensam information från samlinglokaler och studieförbund.
3. Upprustnings- och moderniseringsbehov av lokalerna
4. Investeringar i ny teknik - IT, men även generellt

Tillgängligheten tunnas ut
Närheten till både samlingslokaler och studieförbund varierar stort över området. Ants Viirman, Sveriges Kommuner och Landsting ser en tendens.
–Den centrala stan är relativt välförsedd med service i de här hänseendena, men jag tycker mig se att det tunnar ut väldigt kraftigt när man åker utåt i förorterna. Jag misstänker att fallet är liknande för både samlingslokaler och studieförbund.

Viirman får stöd i sitt påstående av Björn Gardarsson, Rinkeby Folkets Hus, som själv är aktiv eldsjäl i driften av en samlingslokal i förort.
–Ants har i princip rätt. Det finns en dålig infrastruktur för möten i många förorter.
Gardarsson understryker att det är en viktig verksamhet som ändå bedrivs och att det fyller en viktig funktion för samhället - men att både finansiering och samarbete är mycket viktiga förutsättningar.
–Vad skulle Stockholms stad göra om det inte skulle finnas någon som handhar samlingslokalerna i t ex Rinkeby? Vad händer om vi saknar medel för verksamheten? Vad är det som säger att till exempel Stadsmuséet eller Kulturhuset ska ha samma summa varje år, men samlingslokalerna ska få mindre?

Kan göra underverk
Ett flertal inlägg om möjligheterna med samarbete på nytt sätt mellan studieförbund och samlingslokaler togs upp vid träffen.
–Det har funnits ett naturligt samarbete mellan studieförbunden och lokalerna vid exempelvis kampajer, men jag sakna den andan i den vardagliga verksamheten. Här finns det hur stora utmaningar som helst. Man skulle kunna göra underverk i Stockholm med samverkan mellan studieförbund, samlingslokaler, kommuner och landstin, konstaterar Eva Karlsson, Folkets Hus och Parker.

Leif Rönngren, Rågsveds Folkets Hus, menar att det behövs mer gemensamt informationsmaterial, där man hittar kontaktvägar till lokaler och studieförbund, något som kulturförvaltningen också uppmärksammat i sin utredning.
–Vi kommer att se till att de uppgifter vi sitter på i vår interna information sprids, åtminstone till studieförbund och lokaler, berättar Torvald Olsson-Sundelin på kulturförvaltningen.

TEXT & BILD: GUNNAR BRÄNSTRÖM

 

>> Kommentera den här artikeln!

 

Denna artikel är publicerad på www.samlingslokaler.nu – Vänligen ange källan om du citerar.

© Samlingslokaler.nu